Ny svensk studie: Fler barn med FASD än vad tidigare studier visat
Forskare har länge sökt efter effektiva metoder för att identifiera och diagnostisera fetala alkoholspektrumstörning (FASD) hos barn samt för att få fram prevalenssiffror i Sverige. En ny pilotstudie, publicerad i den ansedda tidskriften Acta Paediatrica i mars 2025, erbjuder nya insikter kring detta ämne i en svensk kontext.
I pilotstudien "Prevalence of Fetal Alcohol Spectrum Disorders: A Pilot Study in Western Sweden" undersöks hur vanligt fetalt alkoholsyndrom (FAS) och fetala alkoholspektrumstörningar (FASD) är i Sverige. Man undersöker även en metod för att identifiera och diagnosticera alkoholrelaterade fosterskador. Inga större studier har gjorts i de nordiska länderna. En forskargrupp bestående av Valdemar Landgren, Rajna Knez, David Karlsson, Samuel Fernmo, Mats Johnson, Leif Svensson och Magnus Landgren står bakom studien.
I Sverige diagnostiseras FASD sällan, endast cirka 60 nya fall registreras varje år, vilket gör att alkoholrelaterade fosterskador anses vara ovanligt. Flera studier som gjorts i bland annat Nordamerika, Afrika och Europa har dock visat att FASD förekommer hos över 1% av alla barn som föds.
Syfte och metod
Syftet med studien var att testa en enkel metod för att upptäcka FASD som kan användas i Sverige samt att ge en preliminär uppskattning av hur vanligt FASD är. Studien genomfördes i vanliga skolor i västra Sverige mellan 2018 och 2020. Deltagarna var elever i fjärde klass och deras föräldrar, som bjöds in att delta efter en presentation av studien. Data samlades in från flera källor, inklusive medicinska undersökningar, intervjuer med mammor och psykologiska bedömningar.
För att bedöma barnen användes kriterier från Institute of Medicine, som omfattar fyra områden: prenatal alkoholexponering, dysmorfologi, tillväxt och neurologisk utveckling.
Resultat
Av de 206 deltagarna uppfyllde 19 (9,2%) kriterierna för FASD, inklusive 5 fall av fetalt alkoholsyndrom (2,4%) och 10 fall av alkoholrelaterade utvecklingsneurologiska störningar (4,9%). Preliminära uppskattningar visade att FASD är vanligare än vad tidigare studier i Sverige har visat.
För att identifiera FASD är det viktigt att ha en metod som balanserar känslighet och specificitet. Studien föreslår att en kombination av kroppsmätningar och beteendemått kan vara effektiv för att upptäcka barn med hög risk för FASD och bör användas för att få en mer heltäckande bedömning.
Förekomsten av FASD i Sverige verkar vara jämförbar med andra europeiska länder, vilket visar att det behövs större studier. Pilotstudien betonar vikten av att skolhälsovården är medveten om kännetecknen för FASD och riskfaktorer för att kunna genomföra effektiva screeningar.
Ladda ner studien som PDF här >>
<< Tillbaka
