Alkoholrelaterade fosterskador går inte att bota, men effekterna av skadorna kan lindras. Vilka behandlingsinsatser som är lämpliga måste avgöras i varje enskilt fall, det finns ingen universalmetod eller mirakelmedicin som fungerar för alla. En omsorgsfullt genomförd utredning är därför en förutsättning för att patienter med FAS och FASD ska få rätt vård.
Eftersom skador kan finnas på alla kroppsdelar och organ söker patienter med FASD ofta vård inom flera olika specialistområden och risken är stor att man behandlar enskilda åkommor i stället för hela patienten. En utredning som ger en helhetsbild av patienten är därför av stort värde för att man ska kunna se samband mellan olika fysiska och psykiska symtom.
Medicinering
FASD orsakar olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och meningarna går isär huruvida medicinering ska användas i behandlingen. Ibland är det dock enda möjligheten för att exempelvis barn med svåra koncentrationsstörningar, tics eller beteendeproblem ska kunna fungera i vardagen. I vissa fall kan det även vara motiverat att ge ångestdämpande eller sömngivande mediciner för att det dagliga livet ska fungera.
Personer med FASD kan reagera på annat sätt än förväntat på medicinering och man kan behöva prova sig fram länge och tålmodigt innan man hittar preparat med önskad effekt. Ibland finns det inga preparat som fungerar och då får man i stället försöka anpassa andra stödinsatser på bästa sätt.
Det finns exempel på att premediciner innan operationer kan ha annorlunda eller till och med motsatt effekt på barn med FASD, något man bör ha i åtanke inför operationer eller andra behandlingar som kräver att barnet är stilla.
Kost
Personer med FASD kan ha skador på mag- tarmsystemet som medför en nedsatt förmåga att smälta mat, ta upp näringsämnen och göra sig av med gifter. Symtom på matsmältningsproblem, som exempelvis halsbränna, magsmärtor, utspänd buk efter måltid, diarré och vitaminbrist till följd av dåligt upptag av näringsämnen, är vanligt.
För att undvika bristsjukdomar är det viktigt att följa upp fysisk status regelbundet. De kognitiva svårigheterna hos personer med FASD gör att eventuella bristtillstånd annars kan förbli oupptäckta länge. Kostrådgivning kan behövas, men den bör kopplas till den praktiska vardagen i hemmiljön. Ett informationsblad med goda råd räcker inte.
En av dem som forskat kring kost och näringsupptag hos personer med FAS är Dr Diane Black i Holland. Diane Black är mikrobiolog och dessutom adoptivförälder till tre barn med FAS och har stor erfarenhet av olika typer av specialkost, läs vidare vi länken längst ner på sidan.
Behandlingsinsatser handlar till stor del om att få rätt hjälp och stöd och att träna för att förbättra funktionen på olika områden, allt ifrån motorik och balans till minne, talförmåga, social förmåga och mycket annat. Du kan läsa mer om detta och få tips och råd under Rubriken Skola och förskola
