Diagnostik

Fetalt alkoholsyndrom, FAS, är sedan 1973 en medicinsk diagnos med fastställda kriterier. Diagnosmetoderna har utvecklats och blivit allt mer avancerade sedan dess. Det finns i dag utförliga riktlinjer för diagnosticering och även webbaserade utbildningar i diagnostik. 

De främsta internationellt vedertagna metoderna benämns: Institute of Medicine Guidelines, Washington Criteria och Clarification of IOM guides.

Den första mer systematiska diagnosmetoden kom 1997. Center on Human Development & Disability University of Washington, Seattle WA, gav då ut The FASD 4-Digit Code. Metoden har kompletterats och validerats genom åren. 

År 2004 gav amerikanska National Center on Birth Defects and Developmental Disabilities, Centers for Disease Control, and Prevention Department of Health and Human Services, ut riktningslinjer för diagnosticering; Guidlines for Referral and Diagnosis.

Rriktlinjerna för diagnosticering skiljer sig åt beträffande hur många och hur tydliga symtomen behöver vara och om alkoholexponering under graviditeten måste vara bekräftad. Alla utgår dock från samma grundkrav:

1. Tillväxthämning före och/eller efter födelsen, d.v.s. vikt och eller längd lägre än genomsnittet.

2. Strukturella missbildningar i hjärnan, mikrocefali eller annan dysfunktion i centrala nervsystemet.

3. Karaktäristiska ansiktsdrag: smala ögonspringor med veck i inre ögonvrån, bred näsrot och tunn överläpp, utslätat filtrum, platt mellanansikte, liten haka och lågt sittande öron.

Om diagnosen FAS inte kan ställas utifrån uppsatta kriterier finns ett brett spektrum av varierande grader av alkoholrelaterade fosterskador. Alla skador som uppstått under graviditeten och orsakats av alkoholexponering inordnas under den icke-diagnostiska paraplytermen Fetal Alcohol Spectrum Disorders, FASD. Den svenska termen är fetala alkoholspektrumstörningar, men förkortningen FASD används och är internationellt vedertaget som benämning. 

Mer att läsa

Fetal Alcohol Spectrum Disorders in Finnish Children and Adolescents - Diagnosis, cognition, behavior, adaptation and brain metabolic alterations
Department of Psychology and Logopedics, Åbo Akademi University, Folkhälsan Research Center, Åse Fagerlund 2013.
I avhandlingen visas bland annat att barn som inte har tydliga fysiska avvikelser har större beteendeproblem. Samtidigt finns ett samband mellan fysiska avvikelser och kognitiv förmåga; barn med mindre fysiska avvikelser har bättre kognitiv förmåga. Den inledande sammanfattningen är på svenska. Ladda ner som PDF 

Institute of Medicine Guidelines, Washington Criteria 

The FASD 4-Digit Code

Guidlines for Referral and Diagnosis  

Comparison of Current FASD Diagnostic Systems  

Comparison of the 4-Digit Diagnostic Code and the Hoyme Diagnostic Guidelines for Fetal Alcohol Spectrum Disorders