FASD i förskola och skolan

Om du har ett barn i din grupp/klass som är lite speciellt, ett barn som verkar ha svårt att fungera i gruppen, är extra oroligt, eller inte verkar förstå regler och konsekvenser, då kanske det är ett barn med FASD.

Du som jobbar i förskolans och skolans värld kommer att ställas inför stora utmaningar när du har en elev med FASD. Hyperaktivitet är vanligt hos dessa barn, likaså dåligt minne och inlärningssvårigheter. Det är följder av de neurologiska skadorna, men kan lika väl vara tålamodsprövande och frustrerande även för den mest erfarne. Kanske har barnet redan någon typ av bokstavsdiagnos, t.ex. ADHD. Symtomen kan vara likartade, men barn med FASD har oftast mera komplexa problem.


Många barn med FASD finns i gråzonen mellan vad som ses som normalfungerande och vad som är avvikande, dessutom skiftar förmågorna från dag till dag. Ena dagen går det utmärkt att känna igen alla färgerna, eller räkna både plus och minus. Nästa dag är det som bortblåst vilket gör det svårt att lägga kravribban på rätt nivå.  

De sociala svårigheterna märks tydligare i grupper med enbart jämnåriga och de flesta söker sig till yngre barn för att leka. I förskolan finns oftast bättre möjligheter att vara flexibel, exempelvis ha grupper med blandade åldrar, medan det blir svårare när man gör indelning efter årskurs. Därför behövs strategier för att förebygga problem.

För de barn som inte är särskilt hyperaktiva kan även de första skolåren gå ganska smärtfritt. Vissa är till och med högpresterande under lågstadiet, till exempel när det gäller läsförmåga. I ämnen där det ställs större krav på abstrakt tänkande blir svårigheterna dock tydliga, i synnerhet gäller det matematik.

Bortsett från det teoretiska finns många andra utmaningar då man har ett barn med FASD i sin grupp eller klass. Det är tvära kast och man vet oftast inte vad som utlöser plötsliga raseriutbrott, hypreaktivitet eller förtvivlan hos barnet. Det kan vara så enkla saker som för skarp belysning, höga ljud, eller kanske bara en etikett i tröjan som skaver och triggar igång barnets överkänsliga nervsystem.

När man går på rast, förflyttar sig mellan olika lokaler, eller när det kommer ny personal, är andra exempel på situationer som kan vara problematiska och där det lätt bli kaotiskt. För att förebygga sådana situationer behöver personal i både förskola och skola grundläggande kunskaper om FASD och verktyg att jobba med.

Mer att läsa

Vi rekommenderar skriften "Kunskapsunderlag för pedagoger om barn och elever med medfödda skador av alkohol".

Skriften riktar sig till pedagoger och annan personal på fritidshem, förskola, grundskola och gymnasieskola, samt grund- och gymnasiesärskola. Den kan även användas av andra som möter barn och elever med medfödda skador av alkohol, till exempel personal i hem för vård eller boende (HVB-hem), familjehem och andra som är intresserade av ämnet.

Syftet med kunskapsunderlaget är att göra information om barn och elever med medfödda skador av alkohol lättillgänglig. Författare är Jenny Rangmar, doktorand på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Ladda ner skriften här