FAS genom tiderna

Alkohol är en så kallad teratogen, ett kemiskt ämne som orsakar fosterskador. I minst hundra år har man känt till att alkohol passerar placentan (moderkakan) men man trodde från början att det var ofarligt. Barn som föddes med skador, sannolikt orsakade av alkohol, ansågs i stället ha ”dåliga gener”.

En av de första som publicerade en vetenskaplig artikel om fosterskador orsakade av alkohol var den franske läkaren Paul Lemoine. Lemoines första rapport kom i början av 1960-talet men redan dessförinnan hade sambandet beskrivits av bland andra Dr Jaqueline Rouquette.

År 1968 publicerade Lemoine en större studie av 127 barn men den väckte, till hans stora förvåning, ingen större uppmärksamhet trots att 25 av de undersökta barnen hade tydliga tecken på alkoholskador. Lemoine kallade tillståndet alkoholembryopati. En förklaring till det bristande intresset för studien kan ha varit att den publicerades på franska och därför hade svårt att nå ut utanför Frankrike. Några år senare läste dock Dr David Smith från Seattle artikeln och blev intresserad. Tillsammans med Kenneth Jones beskrev och namngav han för första gången diagnosen Fetal Alcohol Syndrome, FAS, 1973. Liknande fynd gjordes även i Sverige vid den här tiden av Olegård och medarbetare.

Smith och Jones arbete blev upprinnelsen till Fetal Alcohol and Drug Unit, det forskningscentra som under ledning av professor Ann P. Streissguth växte fram i Washington, Seattle, och som även i dag anses som ett av världens främsta.

Historisk tillbakablick

Kopplingen mellan alkohol under graviditeten och skador på barnet gjordes dock långt innan de första artiklarna publicerades. Den grekiske filosofen Aristoteles (384 till 322 f.Kr.), beskrev i sina skrifter att barn till berusade kvinnor ofta var ”irritabla och svaga” och i Bibeln (Domarboken 13:7) finns det en varning för att dricka under graviditeten då Herrens ängel kom till Manoas hustru och sade: ”Du skall bli havande och föda en son och du skall därför inte dricka vin eller starka drycker…” På 1500-talet varnade Sir Francis Bacon (engelsk filosof, advokat, vetenskapsman med mera), kvinnor för att dricka alkohol under graviditeten.

 

1700-talet

Den så kallade ginepidemin i England på 1700-talet blev förödande för många barn. När ginskatten hävdes gick priset ner, konsumtionen ökade och det gjorde även spädbarnsdödligheten. Under första hälften av århundradet sexdubblades ginkonsumtionen och uppgick år 1750 till närmare 50 miljoner liter. Folkmängden var vid samma tid omkring 7 miljoner invånare. År 1751 införde regeringen försäljningsrestriktioner för att begränsa konsumtionen.

I ett brev till parlamentet varnade läkarsällskapet i London för att ginkonsumtionen var skuld till att barn blev svaga, sjukliga och utvecklingsstörda och därför skulle ligga samhället till last i stället för att bli till nytta för landet. Det fanns dock få uppgifter under den här tiden om alkoholens medicinska skadeverkningar på fostret.

1800-talet

I mitten av 1800-talet beskrev en fransk läkare, Dr. E. Lanceraux, några av de karaktäristiska kännetecknen på FAS, han skrev ungefär:

Som små barn dör de av kramper eller andra nervösa besvär, om de överlever blir de tokiga eller idioter och i vuxen ålder får de speciella kännetecken: huvudet är litet …, fysionomin slapp [säregna ansiktsdrag], de har överkänsliga nerver, mer eller mindre accentuerad, ibland på gränsen till hysteri, kramper, epilepsi … det är ett tragiskt arv, … ett stort antal av dem som hänger sig åt dryckenskap lämnar bort sina barn. (Lanceraux, 1865, även citerad av Gustafson 1885)

I slutet av 1800-talet undersökte många forskare effekterna av alkohol på foster. Dr William Sullivan följde exempelvis 600 barn till alkoholmissbrukande fångar och gjorde en av de tidigaste beskrivningarna av FAS. Sullivan noterade också att över hälften av barnen födda av kvinnliga fångar med alkoholproblem i Liverpools fängelse var dödfödda eller dog strax efter födelsen. Ju större alkoholkonsumtion mödrarna hade desto fler barn dog.

1900-talet

Under förbudstiden på 20-talet intresserade sig nästan ingen för forskning om alkohol och graviditet. Forskningen återupptogs igen på 40-talet och under de följande årtiondena ägnade sig många åt att tillbakavisa tanken på att alkohol kunde vara fosterskadande. Under de senaste 50 åren har dock den moderna forskningen lagt fram tusentals vetenskapliga studier om sambandet mellan alkohol under graviditet och fosterskador. Resultaten är entydiga: Av alla typer av droger som används, inklusive heroin, kokain och marijuana, är alkohol den som har i särklass störst fosterskadande effekt.

Mer att läsa

Material till ovanstående artikel är bland annat härmat från FASD – The Course, en nätbaserad gratis utbildning för allmänheten. På denna webbsida finns även referenslitteratur.