Frågor och svar om FAS/FASD

Frågor och svar om alkohol under graviditeten och alkoholrelaterade fosterskador är sammanställda av Katarina Wittgard

Är det vanligt att barn här i Sverige skadas på grund av att mamman druckit alkohol under graviditeten?
Nej, det är inte vanligt, men det är heller inte extremt sällsynt. Man beräknar att fosterutvecklingen har påverkats av alkohol hos omkring 1% av alla barn som föds, det vill säga cirka 1000 barn per år. En del av dessa är så svårt skadade att de uppfyller kriterierna för den medicinska diagnosen fetalt alkoholsyndrom, FAS, men flertalet gör det inte.

Hur vanliga är alkoholskador i andra länder?
Antalet barn med alkoholrelaterade fosterskador ligger på ungefär samma nivå i den industrialiserade delen av västvärlden, det kan dock variera mycket inom enskilda länder. I länder och befolkningsgrupper med stora sociala problem och hög alkoholkonsumtion är även antalet barn med fosterskador av alkohol större.

Får alla som druckit alkohol under graviditeten skadade barn?
Nej. Det finns exempel på alkoholiserade kvinnor som fött friska barn – men man vet också att även små mängder alkohol kan påverka fostret.

Varför får en del barn inga skador, trots att de utsatts för alkohol under fostertiden?
Det finns många orsaker till varför en del barn klarar sig utan skador, men inte andra. Det beror bland annat på hur mycket mamman druckit, när under graviditeten hon druckit och på vilket sätt – små mängder kontinuerligt eller stora mängder vid enstaka tillfällen. Det beror också på fostrets allmäntillstånd och nedärvda förmåga att stå emot gifter, liksom på moderns hälsa och välbefinnande. Det har även betydelse om fostret utsätts för andra påfrestningar som näringsbrist, miljögifter, rökning, mediciner, narkotika etcetera.

Finns det någon nedre gräns för vilken mängd alkohol man kan dricka utan risk, när man väntar barn?
Nej. Alkohol är en av de kemiska substanser som är mest skadliga för fostret och någon nedre gräns finns inte. En konsumtion under lång tid som motsvarar två glas vin per dag kan vara tillräckligt för att ge bestående påverkan. Fostret kan också ta skada av enstaka ”lördagsfyllor” men riskerna under sådana omständigheter är mycket små och de ska sättas i relation till andra risker fostret utsätts för. Det krävs stora mängder alkohol för att ge svåra fysiska missbildningar och grav utvecklingsstörning hos barnet.

Är risken för skador större under den första delen av graviditeten?
Fostret/barnet kan skadas av alkohol när som helst under graviditeten, från de första veckorna och fram till födelsen. Skadorna kan dock bli olika beroende på när de uppstått. Fysiska missbildningar uppstår till exempel oftast tidigt i graviditeten, medan skador som påverkar begåvning och andra hjärnfunktioner uppstår senare.

Är det farligt för barnet om mamman dricker under amningen?
Vid måttligt intag blir alkoholhalten i modersmjölken så låg att den sannolikt inte har någon medicinsk inverkan på barnet. Barnet kan dock påverkas negativt av att den som ammar eller matar barnet har druckit alkohol.

Vad kan bli skadat om fostret utsätts för alkohol?
Alla kroppens delar och organ kan ta skada av alkohol under graviditeten. Känsligast är hjärnan och övriga centrala nervsystemet.

Hur kan man veta att skadorna är orsakade av just alkohol?
Att barnets skador är orsakade av alkohol vet man helt säkert endast om mamman har haft ett dokumenterat missbruk under graviditeten och barnet uppfyller diagnoskriterierna.

Vilka är kriterierna för att diagnosen FAS ska kunna ställas?
Diagnoskriterierna är:

  • Tillväxthämning före och/eller efter födelsen
  • Missbildningar på ansikte och/eller andra kroppsdelar/organ
  • Symtom från hjärnan och övriga centrala nervsystemet

Läs mer om kriterier för FAS här

 

Hur länge har riskerna för fosterskador av alkohol varit kända?
I modern tid har sambandet mellan alkohol och fosterskador varit känt sedan slutet av 1960-talet. År 1973 gav man tillståndet namnet fetalt alkoholsyndrom, FAS. Fetalt kommer av latinets fetus och betyder foster. Läs mer här  

Finns det andra benämningar på alkoholrelaterade fosterskador?
Beteckningen fetala alkoholspektrumstörningar, Fetal Alcohol Spectrum Disorders, FASD, är en paraplybeteckning för alla former av fosterskador orsakade av alkohol och inkluderar även den medicinska diagnosen FAS. Det förekommer även andra beteckningar i vetenskaplig litteratur som beskriver specifika symtombilder.

Vilka är de vanligaste symtomen hos barn med alkoholrelaterade fosterskador?

  • Barn med alkoholrelaterade fosterskador är ofta, men inte alltid, små till växten och har smal kroppsbyggnad och litet huvud.
  • De har ofta olika fysiska förändringar/missbildningar; ögonskador är vanligt liksom mindre skador på skelett och inre organ, till exempel hjärtat.
  • Från hjärnan och övriga centrala nervsystemet kommer en mängd symtom. Som exempel kan nämnas hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter, motoriska störningar, inlärningsproblem, balans- och koordinationsstörningar, problem att tolka sinnesintryck och så vidare.

Läs mer om symtom för alkohlrelaterade fosterskador här
 

Syns alkoholskador alltid på barnen?
Nej. Många barn med FASD saknar de typiska dragen men har ändå hjärnskador.

Vem kan ställa diagnosen?
Diagnosen ställs i första hand av barnläkare och kräver en multidisciplinär utredning av bland annat neurolog och barnpsykiatriker.

Finns det något test eller prov man kan göra för att ställa diagnosen?
Nej. Det finns inget enskilt test eller prov man kan använda för att ställa diagnosen. En samlad bild av barnets fysiska, psykiska och utvecklingsmässiga status och historia ligger till grund för en diagnos. Ögondiagnostik och vissa typer av röntgen av hjärnan kan dock vara till god hjälp för att stärka eventuella diagnosmisstankar. Uppgifter om graviditet, förlossning och nyföddhetsperiod är också av betydelse.

Är barn med FASD alltid lågt begåvade?
Nej. Genomsnittligt ligger barn med FASD under normalbegåvning, men enskilda barn kan vara normal- eller till och med högbegåvade.

Kan symtomen vid FASD likna symtomen på andra funktionshinder?
Ja. Symtomen från centrala nervsystemet hos barn med FASD kan likna symtomen vid olika typer av neuropsykiatriska tillstånd, till exempel ADHD, olika former av Autsim etcetera.

Vad är det för skillnad mellan ADHD/ADD och FASD?
FASD innebär en diagnos eller beteckning som anger orsaken till problematiken, det vill säga alkohol under graviditeten. De övriga diagnoserna är symtomdiagnoser som beskriver vilka problem individen har utan hänsyn till den bakomliggande orsaken.

Finns det medicinering som hjälper?
Nej. Ingen medicin kan ta bort eller reparera skadorna. I vissa fall kan beteendeproblem bli lindrigare med hjälp av centralstimulerande mediciner.

Växer symtomen bort när barnen blir äldre/vuxna?
Nej. Skadorna är kvarstående under hela individens liv. De växer inte bort men kan i viss omfattning habiliteras. Symtomen förändras dock med åren så att det efter hand blir de sociala och intellektuella svårigheterna som vållar störs problem.

Är skadorna ärftliga?
Nej. Alkoholrelaterade fosterskador uppstår endast om modern dricker alkohol under graviditeten. En mamma som har denna typ av skador får alltså friska barn utan alkoholskador om hon själv inte dricker under graviditeten. Den senaste forskningen på området indikerar dock att alkohol kan orsaka förändringar i arvsmassan och därigenom föra skadade arvsanlag vidare till nästa generation. Även faderns alkoholkonsumtion kan alltså inverka på fostret, eftersom spermiecellernas arvsmassa påverkas. Forskningen kring detta är dock ännu så länge mycket begränsad.

Frågor och svar om FAS/FASD