Diagnos FAS

Fetalt alkoholsyndrom, FAS, är en medicinsk diagnos med fastställda kriterier (ICD-10,Q86.0). Den som misstänks uppfylla kriterierna för en diagnos bör utredas och få den fastställd av en läkare. Dessvärre är detta ingen självklarhet.

Enligt socialstyrelsen diagnosticeras i Sverige i runda tal 10 % av de av 200-300 barn man tror föds med FAS årligen. Den prevalens man utgår ifrån härstammar dock från tidigt 1980-talet. Forskare i såväl Sverige som internationellt är numera överens om att prevalensen för FAS är betydligt högre.   

Skälen till den kraftiga underdiagnostik som råder kan vara flera, men brist på kunskap och kompetens för att diagnosticera är ett grundproblem. Bristen på kunskap innebär också att barn med andra typer av alkoholskador, som innefattas av termen fetala alkoholspektrumstörningar, FASD, inte uppmärksammas över huvud taget. Med tanke på att de enligt samstämmig internationell forskning är mångdubbelt fler än de som uppfyller kriterierna för FAS, behövs omfattande kunskapslyft inom området.

Diagnosen FAS tycks inta en särställning som innebär att man från olika håll ifrågasätter om den ska, eller ens bör, ställas. Detta förhållningssätt är uppseendeväckande. Det är värt att notera att det endast i mycket få undantagsfall är de drabbade eller deras anhöriga som är ovilliga att få diagnosen fastställd.

Inte heller de som möter personer med alkoholrelaterade fosterskador i sitt arbete, oavsett om det är professionellt eller ideellt, och som alltså har kunskap och erfarenheter av problematiken, hyser några tveksamheter till varför FAS ska diagnosticeras. Detta faktum bör leda till eftertanke.

För den enskilde och de närstående är diagnos värdefullt. Alkoholrelaterade fosterskador innebär livslånga och ofta dolda funktionsnedsättningar och är därmed något den drabbade måste lära sig leva med. En diagnos är i grunden ett namn på ett tillstånd och ger bland annat möjlighet att:

  • Förbereda sig på vilka utmaningar man kommer att ställas inför
  • Inhämta faktakunskap om diagnosen
  • Hitta strategier för att hantera situationer i vardagen
  • Söka gemenskap med andra med samma diagnos
  • Förklara sina svårigheter för omgivningen på ett enklare sätt

Att diagnos är viktigt framgår i olika forskningsstudier och en tidig diagnos räknas som en skyddsfaktor.

Mer att läsa

Läs mer om diagnostik under Forskning och fakta 

Läs mer om symtom under Hälso- och sjukvård