Olika drogers effekt på fostret

Nedan presenteras beskrivningar av olika narkotiska substansers konsekvenser för barnet, baserade på kunskap publicerad i vetenskapliga arbeten.

CANNABIS

Marijuanaröken innehåller många ämnen. Den mest aktiva och välstuderade är delta 9-tetrahydrocannabinol, som binder till cannabinoidreceptorer i hjärnan. (Receptor är en del av cellen vars funktion är att fånga upp och föra vidare signaler, exempelvis i en nervcells omgivning.)

Man har inte kunnat konstatera något samband mellan cannabismissbruk och fostermissbildningar. Det nyfödda barnet kan uppvisa skakningar i sina extremiteter, så kallad sprittighet, men brukar inte utveckla andra abstinenssymptom.

Bruk av cannabis under graviditet ökar risken för tillväxthämning hos fostret och för prematur födelse. Studier av långsiktiga effekter hos äldre barn visar att exponerade individer har störningar i sina exekutiva funktioner som reglerar uppmärksamhet och koncentration. Exponerade barn uppvisar ökad impulsivitet, hyperaktivitet och svårigheter i abstrakt tänkande som behövs för problemlösningar.

OPIOIDER

Opioider är en grupp substanser med morfinliknande verkningsmekanism som delas in i tre undergrupper; opiumalkaloider (som opium, heroin, morfin, kodein, oxykodon), semisyntetiska (som buprenorfin, hydromorfon) och helsyntetiska opioider (som metadon, tramadol, ketobemidon, petidin). Flera av dessa används som smärtmediciner. Buprenorfin och metadon används som läkemedel vid opioidberoende.

Okontrollerad användning av opioider, det vill säga missbruk, har visat sig ha samband med ökade komplikationer under graviditet och förlossning, som prematuritet och tillväxthämning. Även om visst samband med strukturella missbildningar har funnits i vissa studier har detta ej kunnat verifieras när andra samvarierande faktorer beaktats.

Exponering för opioider leder ofta till att det nyfödda barnet genomgår abstinens som kan vara mer eller mindre besvärlig. Abstinenssymptomen påverkar barnets sömn, näringsintag och välbefinnande och kan behöva behandlas med läkemedel vid svårare fall. Tillståndet kan pågå 1-3 veckor beroende på svårighetsgraden och avgiftningen sker på sjukhus.

METADON/BUPRENORFIN

Metadon och buprenorfin som underhållsbehandling vid opioidberoende sätts inte ut vid graviditet. Det finns stark evidens för att utsättning av behandlingen och därmed eventuellt återfall i tidigare missbruk utgör en större risk för både modern och barnet.

Graviditetsförloppet uppvisar bättre utfall och barnen har normal födelsevikt vid väl inställd metadon- eller buprenorfinbehandling. Risken för abstinens efter förlossningen är däremot inte eliminerad och uppstår oftare vid metadon än vid buprenorfinbehandling.

Metadonexponering under graviditet medför en förhöjd risk för plötsligt spädbarnsdöd, särskilt om modern samtidigt använt nikotin. Motsvarande risk har inte rapporterats vid behandling med buprenorfin. Förebyggande åtgärd är att förse barnet med andningslarm i hemmet under de första levnadsmånaderna.

Många kvinnor som missbrukar opioider använder även andra droger och deras barn växer upp under ogynnsamma förhållanden. I långtidsuppföljningsstudier finns alltid de svårigheter som följer med att ta hänsyn till sådana samvarierande faktorer. I en norsk och en israelisk studie har man försökt ta hänsyn till detta genom att jämföra opioidexponerade barn som tidigt placerades i familjehem med barn som fortsatt leva med sina biologiska föräldrar.

I den norska populationen fann man sämre resultat på motoriska och minnesfunktioner vid 4,5 års ålder. Barnen i den israeliska studien uppvisade normal intellektuell förmåga och inlärningsförmåga, men några av dem som placerades utanför ursprungsfamiljen tidigt visade sämre prestation i delar av intelligenstest (performans-IQ). Både de placerade barnen och de som växte upp i ursprungsfamiljer uppvisade hög frekvens av symptom på ADHD.

AMFETAMIN

Metamfetamin och amfetamin är syntetiskt framställda besläktade substanser med centralstimulerande effekt. Metamfetamin ger starkare effekt och är mer beroendeframkallande.

Dessa substansers potential att leda till medfödda missbildningar har diskuterats. I några rapporter har man framlagt hypotesen att användning av amfetamin/metamfetamin är associerad till hjärtfel och gastrochisis (defekt i främre bukväggen som gör att tarmpaketet ligger utanför bukhålan), men detta har ej kunnat verifieras i nyare undersökningar.

Amfetaminexponerade barn visar inte abstinenssymptom efter födelsen som vid opioidexponering. Däremot är det inte ovanligt att barnen kan ha dålig sugförmåga och skakighet i extremiteterna. De barn som är tungt exponerade för amfetamin har tendens att reagera mer intensivt vid stressfulla omvårdnadsåtgärder. Dessa symptom är dock relativt snabbt övergående, till skillnad från abstinenssymptom som uppstår efter opioidexponering.

Långtidsuppföljningsstudier efter amfetaminexponering har genomförts i Sverige under 1980- och 90-talen. Barnen visade inga somatiska avvikelser men deras medel-IQ var lägre vid 4 års ålder jämfört med en kontrollgrupp. De hade problem med kamratkontakter, visade aggressivitet och hade problem i skolarbetet på grund av svårigheter i matematik och språk.

Studierna är svårvärderade bland annat på grund av att barnen under fostertiden inte varit exponerade enbart för amfetamin. En amerikansk studie, publicerad 2016, bekräftade att barn exponerade för metamfetamin under fosterlivet visade utåtagerande, gränsöverskridande och aggressivt beteende vid 7,5 års ålder. Det fanns dock en stark association mellan beteendestörningar och negativa omgivningsfaktorer (psykiska eller sociala) under de tre första levnadsåren. Dessa fynd understryker ogynnsamma uppväxtförhållandens negativa inverkan på barnens utveckling.

KOKAIN

Studier av barn som följts upp mellan 4 och 13 års ålder har visat beteendeproblem, uppmärksamhetssvårigheter, kvarstående språksvårigheter och störningar i kognitiv utveckling.

Kokain är ett centralstimulerande medel som utvinns från bladen av kokabusken. I befintliga studier finner man inget samband med missbildningar, däremot beskrivs tillväxthämning och olika neurologiska omställningssymptom under nyföddhetstiden som skakningar i extremiteter, skrikighet och irritabilitet, intensiva sugsbeteende och ökad vakenhet. Symptomen liknar dem som uppträder vid opioidabstinens, men är snabbare övergående. Till skillnad från abstinenssymtom är symtom vid kokainexponering direkt orsakade av kokainets toxiska påverkan.

Långtidseffekter av kokain har huvudsakligen studerats i USA eftersom användningen har varit mer utbredd där. Det har visat sig att påverkan på barnets kognitiva utveckling förekommer efter tung exponering. Man har också kunnat påvisa samband med missbruk i vuxen ålder som kan härledas till förändringar i signalsubstanserna, särskilt dopamin, under fosterhjärnans utveckling. Kokainmissbruk är relativ begränsat i vårt land varför egna erfarenheter saknas.

HALLUCINOGENER

Hallucinogener är syntetiska substanser som stimulerar budbäraren i serotoninsystemet i hjärnan och som namnet antyder orsakar kraftiga sinnesförnimmelser. Substanserna missbrukas som partydroger och förekommer som LSD och ecstasy. Ecstasy är besläktat med amfetamin och är den vanligast använda drogen. Dess kemiska benämning är MDMA, (3,4-metylendioxymetamfetamin). Den är kraftfullt centralstimulerande och kan orsaka psyko-fysiologisk överstimulering med eufori, men även ångest och mental förvirring.

Det finns några tidigare rapporter om samband mellan användning av ecstasy och fostermissbildningar som hjärtfel och gastrochisis (se även amfetamin) men det saknas nyare rapporter som kan verifiera dessa fynd. I djurförsök har man däremot funnit påverkan på hjärnans minnesfunktioner när ecstasy och alkoholexponering sker samtidigt. Det är inte ovanligt att i partysammanhang blanda dessa två substanser varför detta fynd är extra viktigt att känna till.

Vad som är speciellt med ecstasy är att det orsakar kraftig ökning av stresshormonet kortisol vilket är skadligt för hjärnans funktionella utveckling. Man har bekräftat detta både i djurförsök och i en studie av 28 mödrar som använde ecstasy. Barnen undersöktes vid 2 års ålder och visade signifikant större försening i sin psykomotoriska utvecklingsprofil ju tyngre missbruk mödrarna hade haft under första trimestern av graviditeten.

Data med konsekvenser av LSD-exponering är mycket begränsade.

Mer att läsa

Prenatal Substance Abuse: Short- and Long-term Effects on the Exposed Fetus PDF

Prenatal cannabis exposure and infant outcomes: Overview of studies PDF

Developmental and behavioral consequences of prenatal methamphetamine exposure: A review of the Infant Development, Environment, and Lifestyle (IDEAL) study PDF

The Impact of Exposure to Addictive Drugs on Future Generations: Physiological and Behavioral Effects PDF

Neonatal Abstinence Syndrome PDF

Teratogenic Risks from Exposure to Illicit Drugs PDF

Olika drogers effekt på fostret